|
scaria's weblog
Scarias digitala öden och äventyr
last modified Oct 11, 2003 at 3:57
Förlåt!!
Jag vet att jag inte har updaterat på så himla länge - majlskjörd, antydningar, brevskjörd, personlig förföljelse och morsesignaler tyder därom - men det har sina runda själ och rutiga orsaker.
Mitt rettstavningsrpgram pajjade, så jag kunde likssom inte använnda det. Därför kunde jag inte uppdatera.
Sic!
Men så sa min sykolog en himla smart sak. Han sa att jag skulle tro på mig sjelv, ock det var ju himla bra sakt.
Så nu jör jag det.
Men jag har inte fafft tid endå. För den där jävla kronoffogden jagar mig. Nu har dom tvingat mig att bo i ett råtthål med kokskop, men jag är vid gått mod.
Jag har ju - i ijentig mening - inte jobbat under hela mitt vuksna liv, så hur skulle dom idioterna kunna sno nåra pengar till mina skulder?
Jag bara frågar.
*tårkar tårarna av skrattt*
Nu blev det ju så jävla jävligt at soss tvingade mig att jåbba för att jag skulle få bidrag. Under hela såmmaren har jag ränsat rabater utanför stattshuset. Men nu sitter ja å sårterar gem efter storleksordning på dagarna. Så ja ä i ordets retta bemärkelse tjänsteman (even om jag vill hevda att ja e kvinna).
Men minn brennvinsadvokat jobbar för högtryck, ock vi har gott hopp om att Samhal ska överta ansvaret som min huvvudman. Sen kan soss stå där ock skratta bäst ock sisst.
Om dom hadde vetat hur jävla intligen jag är, så hadde dom fan inte börgat mucka med mej!
Här är det fortffarande kvinnofrid. Den jävla karslok som vågar sig hit (ock hur jävla dum i huvve är man då??) ska veta att han loggas via min pajplajn till pålisen!
(Där fick dom idioterna!)
När jag pluggade medecin, så lärde jag faktist hur man sjär bort järnan på männisjor, så jag säjer bara : Dont fack vith mi!!
Ock om ni tvekar, så ska ni veta att jag ochså har en juristeksamen.
Så dä så!
Stackars er!
Hahahaha!
Härom dan sa min låssaskåmpis Bettan (jag har glömt om att fantisera om henne på länge) att jag är så jevla snygg ock smart. Ock vem kan ha mer rätt än min låssaskåmpis Bettan??
Sic!
Min brennvinsadvokatt har fått veta att det är nånn jevla idijot som försjöker jöra anspråk på min dessajn!
Bäd laak, säjer ja!!
Ja vill att ni ska veta att det här e årginalet! Låt er inte lurras av eventluella äldre kåpijor.
De e ju JA som har kåppyrajt på svart bakgrund å vitt tekst.
Eftersåm ja sitter och skriver i Samhalls, typ databiljotek, så kansje kan inte kan skriva så åfta. Men en kvell när det kittljade till i klykan, så visade ja den för vackten. Å han är typ synskadad. Å så har han ramlat in i ett elemennt, så han har inge luktsinne kvar. Så ja tror fan att ja kan muta honom flera gånger ijen jenom att lägga upp klykan.
Inga idijoter kan hindra mig!
De som påstår att jag har en narcissistisk personlighetsstörning - ljuger.
De som påstår att jag inte haft ett enda arbete på år och dag (om ens någonsin, såvida vi inte räknar min pryoplats på kommunens avfallsanläggning) - ljuger.
De som påstår att mina blomstrande företag inte existerar - ljuger.
De som påstår att jag fabulerar i min dagbok - ljuger.
De som påstår att jag "blev fotad" från min tidigare bostad - ljuger.
De som påstår att jag fabulerat så mycket i min dagbok att jag snubblat på mig själv - ljuger ännu mer.
De som påstår att jag är en troubblemaker - ljuger.
De som påstår att jag är en borderline - ljuger.
De som påstår att jag är knappt mediokert begåvad - ljuger fett.
De som påstår att jag använder en synonymordbok för att framstå som, typ smart, när jag skriver mina uppdateringar - ljuger.
De som påstår att jag lider av förföljelsemani - ljuger.
Tack och lov, så behöver ni ju inte tro dessa lögnare - ni har ju mig!
Och tack och lov, så har jag min brännvinsadvokat!
JAG är vägen, sanningen och livet!
Ni är därmed extremt lyckligt lottade!
Alla mina mecenater vet att jag är oomkullrunkelig. Inte tu tal om den saken.
Men fotfolket kräver (inte minst fanclubordföranden Kjell-Henry kräver vittnesmål därom) hur det kan komma sig att jag - till synes, måste jag påpeka - inte haft någon taxerbar inkomst sedan Mälaren brann!
Jag säger bara en sak, mina vänner;
Stasi. Jo, det är så sorgligt som att Stasi sekretessbelagt det mesta i mitt liv. Även så inkomsterna i alla mina blomstrande företag.
Jag beklagar, men så är det.
Annars så har jag engagerat en brännvinsadvokat (det finns de som försöker påskina att han skulle vara en vårdare från pryket, men låt er inte luras!) att bevaka turerna i mitt händelserika liv.
Det första han tog itu med var att ifrågasätta min turkiska bokföring.
Men då visade jag bara kussimurran för honom, och då sa han att han skulla sänka sin tariff.
Och det må jag säga mina vänner; Hans tariff har inte förmått vara annat än sänkt därefter
Hemsamariten sa åt mig att jag borde skaffa en sån där veckodoseringspillerdosa.
Så nu har jag gjort det.
Men säg den lycka som varar för evigt.
Östrogenpillren ligger späckade i sina fack - men sen då?
Nu måste jag - retligt nog - placera de använda öronpropparna tillsammans med psykofarmaka och hormoner.
Med ovanstående samkörning visade det sig att ett antal fack blev tomma. Det problemet fixade jag snabbt genom att fylla dem med bomull.
Ur led är tiden, och min enda tröst är att ni älskar mig!
Jag vet att ni har undrat över min frånvaro, men här har ni svaret;
Jag har tvingats ägna min tid åt att montera mörkläggningsgardiner i mitt lilla oansenliga krypin Jodå, så är det.
Eller krypin och krypin - de flesta av er skulle säkert beteckna det som en friggebod (om ni var på gott humör - annars lekstuga), men va fan!
Hur som helst:
Utomjordingar från en främmande galax är mig på spåren! De har skickat ut radarsändningar per sattelit, och jag kan därför inte förse er med uppgifter via detta medium.
Men misströsta inte - det finns en sida bakom lösenordet!! Och det är där - som alltid - jag levererar de rykande sanningarna!
Har jag förresten berättat att jag är underskönt snygg!?
Jodå, världens alla modellagenturer surrar runt mig som bananflugor runt en bajskorv.
Men jag säger "Nej". Osvikligen NEJ!
Jag sviker inte ert behov av mina visdomsord, bara för att andra törstar efter min skönhet.
Icke sa nicke.
Så.
Jo, det väller det in frågor om varför jag med en dåres envishet far runt som en skottspole och försöker nagla mig fast i gästböcker vars innehavare ser mig som mindre välkommen än en baksmälla en söndagsmorgon. Ja, det finns t.o.m. de som har mage att påstå att jag inte skulle förstå att jag inte bara är oönskad, utan även hatad som pesten. (någon sa att man t.o.m. börjat binda vitlökskransar)
Vad ska jag svara på det? Jo - ni som frågar är ju så totalt ointelligenta!
Typ.
(Skyll er själva!)
Så här är det;
Alla är idioter. Det är vad vi har att utgå från.
Ok.
Jag inser, typ, att jag är sjukt avslöjad och utfryst på nätet - MEN låt er inte missledas av detta!
Nejdå!
(Stackars jävla idioter!)
Jajaja, ni undrar om jag knullar.
Jodå, granndrängen fick det minsann att kittla till i klykan när han visade hur man hässjar hö!
Inte tu tal om den saken!
Har jag förresten berättat att jag är smartare än alla ni andra - tillsammans!
Men det som jag skriva mer en annan dag. Just nu har polisen fullt upp med att utreda en ev. fyllkörning i Bollnäs.
Det har hänt en hel del grunkor på sistone.
En av grunkorna är att utomjordingar börjat kommunicera med mig via vissa nätdagböcker. Jag är helt övertygad om att dagboksskribenterna ifråga inte fattar det - ty de är ju idioter! - men för mig är det klart som korvspad!
Utomjordingarnas budskap till mig kan jag utläsa om jag läser de aktuella texterna baklänges, och samtidigt kastar om bokstäverna.
Och tro mig - det är mycket intressanta uppgifter de ger mig! Jag har fått en mission att verkställa.
Att de har valt just mig beror på att jag var den mest intelligenta varelse de kunde hitta här på Tellus (amöbor inräknat).
Dessutom har jag blivit kontaktad av Akademins sekreterare. De beslutade nämligen på sitt senaste möte att ödmjukt be mig skriva århundradets bestseller.
Jag sa som det var - jag har inte tid. Men de tjatade, bönade och bad. När de till slut t.o.m. lovade att se till att mina biblioteksböter för "Brummelinas ABC-bok" blev avskrivna (den är svårläst. Det är 7 månader sedan jag lånade boken, och jag har inte kommit längre än till E - bilden på ekollonet som illustrerar bokstaven är nästan lite... promiskuös... ) lät jag mig bevekas.
Eller rättare sagt - jag föreslog en kompromiss. Jag skickat in något som jag redan har skrivit.
Akademin blev alldeles till sig i trasorna av glädje. De skickade på stående fot ett fett förskott, och imorgon ska jag sätta sprätt på det.
Jag går ut och ställer mig vid mjölkpallen halv fem imorgon bitti, eftersom jag vet att grisbilen passerar där straxt därefter. På så sätt sparar jag in pengarna för bussbiljetten.
När jag sedan kommer in till byn ska jag börja med en halvspecial i Svennes grill. Sedan ska jag se "Sound of music" som har premiär på Folkets hus. Jag har inte bestämt mig för om jag skall använda resterande förskott till popcorn på bion, eller om jag ska kosta på mig en bussbiljett hem.
Jag har fått mängder av förfrågningar om varför inget av alla mina företag finns registrerat.
Kära ni; Det är en ren försiktighetsåtgärd från SÄPOs sida, med hänsyn till rikets säkerhet, att sekretesskydda alla uppgifter om mig i alla register - ingenting annat.
Som ni väl har förstått (annars är ni idioter!) - så är en av strängarna på min lyra att jag är uppfinnare. Nu har jag Fidelilurat, och kommit på en skitsmart sak.
Jag säger inget mer, men jag har sökt patent på grunkan.
Det handlar om något så enkelt som att man skall kunna hyvla skivor av osten (jag säger i nuläget inte hur man skall bära sig åt!) istället för att gnaga på den.
Behöver jag säga att Uppfinnar-Jocke (ordförande i en förening jag är med i) stod stum av förvåning över min storhet!?
Ni som har tillgång till lösenordet kan där ta del av heta - MYCKET HETA! - uppgifter...
För er som inte fattar (alla idioter, alltså!) vad fördröjningen av lösenordsleveransen beror på (förutom de rent praktiska omständigheterna - Kjell-Henry låter meddela att han "sitter tight åt" på Mykonos) vill jag berätta följande:
Jag tvingades (efter kontakt med PRO, DDR och DDT) att ge mig ut för att rensa nätet. De krävde nämligen - och där var de inte beredda att vika en tum! - att jag skulle ange alla siter som ens närmade sig - om än i fiktiv form - att ägna sig åt sådant förtal jag själv, som den rättshaverist jag är, hängett mig åt.
Då fattar ni att jag haft det svettigt!
Behöver jag säga att jag är långt ifrån klar än?
För att tillfredsställa alla mina adoratörer, uppmanar jag er att maila mig.
På så sätt kan jag via mailsvar förse er med de målnummer i rättstvister ni frågar om (och ni slipper vänta på den delen - men hesitera därmed inte att ansöka om lösenordet!) Sedan kan ni i lugn och ro rekvirera originalhandlingarna från berörd rättsinstans.
Jag är inte den som är den.
Om någon är Fru Justitias väktare, så är det jag!
Ont ska med ont fördrivas, och där går jag obevekligen i spetsen!
Så.
Har jag förresten berättat att jag är överintelligent?
Att humor och intelligens går hand i hand, är ett faktum.
De som inte förstår min humor är helt enkelt dumma i huvudet. Det är ju klart som korvspad!
Som alla andra genier, så är jag missförstådd. Det är lika tragiskt som sant.
Tyvärr.
Nu.
Jag förstår att ni undrar hur jag har det på erotikfronten. Jodå, jag knullade Spöket Laban igår natt - men säg för guds skull inget om det till Mållgan!
Jag är så oerhört tacksam - tro inget annat - att fler och fler kontakter över nätet hålls via mail. På så sätt slipper jag ju fläka ut mina allra inimaste hemligheter i etern, utan kan göra det privat.
Och det gör jag så gärna!
Fortsätt maila!
Det finns uppenbarligen idioter som inte förstår att jag ropar på polis så snart någon viftar bort en fluta (behöver jag säga att jag kommer ha fullt upp när bonden släpper ut korna i hagen?!).
Jag skrattar mig fördärvad åt dessa tragiska typer. Och - carte blance - polisanmäler dem!
I fortsättningen ska jag försöka skriva på ett sätt som förhoppningsvis framstår som lite "hemligt". På så sätt hoppas jag kunna skrämma vissa idioter som läser här.
Och jag säger bara - Se upp! - Ni vet inte när ni har ett hästhuvud i sängen härnäst.
Mer än så säger jag inte idag.
Jag är överväldigad av alla ansökningar om lösenord som strömmar in. Kjell-Henry orkade inte med det ökade arbetstempot mer än två dygn (men så är han ju av hankön, också!), sedan var han tvungen att åka till Mykonos för att vederkvicka sig.
Själv arbetar jag energiskt vidare. Dygnet runt. Jag såg mig t.o.m. nödd och tvungen att lämna återbud till mitt åtagande som "kom-fram-å-säg" på traktorplöjnings-DM, eftersom jag ser det angeläget att utan dröjsmål furnera lösenordet till mina fans. Jag har tagit mig igenom 1/10 av ansökningarna, och jag hoppas att ni som fortfarande går i väntans tider skola ha förtröstan. "Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge" heter det ju (ett uttryck som för övrigt jag har myntat!).
Och ni som ännu inte hunnit skicka in ansökan om lösenord ska inte låta er skrämmas av den långa kötiden. Det är bara att maila! Se bara till att du berättar lite om dig själv och din IQ (vidimerat av Mensa).
Nu över till något helt annat.
Ganska allvarliga grunkor, faktiskt.
Jag har ju världsrekord i självinsikt, och det är många gånger min räddning, eftersom jag tvingas leva i denna galna värld. Jag gör mitt bästa för att freda mig, och hålla galningarna ifrån mig, och ofta - men inte alltid -går det bra. Ibland - såsom nu - dyker det upp en kretin som totalt saknar självinsikt.
Jag talar naturligtvis om Arthur, som mot bättre vetande envisas med att surfa på min sida fastän jag förbjudit honom!
Det är nästan lite... rörande - ja, faktiskt... rörande. Jag inser ju på något sätt att även en sådan som han har en uppgift att fylla (jag har bara inte funderat ut vilken, men jag återkommer i den frågan).
Men varför - VARFÖR? - kan han inte försöka infoga sig i den torftighet han blivit tilldelad, istället för att försöka sola sig i glansen av mig? Inte minst som jag sagt "Schas!" till honom flera gånger.
Den bild han försöker måla upp i de kommentarer han envisas med att skriva här, stämmer inte med något annat än hans fantasivärld!
Och ni skulle se de mail han överöser mig med. Ja, jag vågar ju nästan inte öppna mailen längre!
Till en början försökte jag vara vänlig och artig - såsom jag alltid är! - i mina försök att få honom att förstå att han inte tillhör de inbjudnas skara. Vad tror ni han gör då? Vad tror ni?
Jo - han skriver ett långt mail där han föreslår att vi ska "träffas och ikläda oss lederhosen"! Och inte nog med det - han vill att vi ska "starta en förening där vi kan utbyta erfarenheter på det praktiska planet".
Ja, ni hör ju själva hur sjukt det är!
Och se vad han skriver i en kommentar: "Min bästa fru". Han tror alltså att vi är gifta med varandra!
Snacka om läskig typ!
Riktigt läskig!
Till Arthur vill jag säga (för du fortsätter väl att trotsa och läsa här, din pisspotta!):
En limericks första versrad skall sluta med en geografisk benämning. Och det är väl internet om något! Internet är ju... överallt, liksom. (Tji fick du!)
Ungefär som du. Som en envis fluga.
Men betänk - och nu ber jag dig läsa riktigt noga - att jag ropar på polis så fort någon viftar bort en fluga. Tänk på det, och försök sedan somna gott om du kan...
Nu något betydligt trevligare.
Svenska Akademin tipsade mig om en site där man kan spela "Bamses dunderspel" online. Jag surfade dit, och fastnade för det direkt!
Man ska samla honungsburkar, och så långt är allt väl. Men man måste hela tiden vara på sin vakt, för när man minst anar det står Lakritstrollet bakom någon av Farmors syltburkar och stjäl ens honungsburkar!
Det är verkligen ett beroendeframkallande spel!
Jag får många frågor när det gäller min förträfflighet, och jag beklagar att jag inte kan besvara alla dessa mail. Men jag ber om er förståelse för att jag inte kan bedriva någon "privat frågespalt" via mail.
Däremot kan jag ibland nedlåta mig till att lämna svar här på sidan, då jag bedömer att frågeställningen är av stort allmänintresse.
En fråga som dyker upp allt oftare är hur jag för en tid sedan lyckades med konststycket att flytta till Säffle, och samtidigt befinna mig bland fårskallarna på Gotland, där jag ihärdigt ägnade mig åt att polisanmäla alla misstänkta rovdjur som närmade sig (behöver jag säga att jag hade häcken full, där? - Och när jag nu skriver "häcken full", så ska ni inte göra perversa associationer!).
Svaret är lika enkelt som genialt: Redan när jag var ett litet foster insåg läkarvetenskapen vilken övermänniska jag skulle komma att bli. Därför beslutade man att ta några celler, och utifrån dessa klona mig!
Trots att jag utlyst kvinnofrid på min sida, så har en "Arthur" mage att återkommande besöka den. Naturligtvis kommer jag att gå vidare med detta (loggfiler är redan inlämnade till rikskriminalen och Interpool).
Min vän (som är chef över chefsjuristerna inom justitiedepartementet) tog sig en titt på loggfilerna, och kunde inte hålla sig för skratt. "Det här blir en promenadseger för oss i rätten" sa han.
Jag diskuterade problemet med en annan vän (sjukhuschefsöverläkare inom hjärnkirurgi), och han skakade bara på huvudet. "Jag skulle vilja ha den där "Arthur" som forskningsobjekt i mitt laboratorium" sa han. Han blev nämligen väldigt nyfiken på hur en människa som inte respekterar tydliga direktiv, fungerar.
Dock - jag håller en liten (om än teoretisk) dörr öppen om att "Arthur" kanske inte är en man (nej, någon MAN! är det ju inte frågan om under några omständigheter. En MAN är något helt annat! En MAN är någon som är intelligent nog att inse att jag är oöverträfflig! Oj - Nu sitter jag här och tänker på män, så det riktigt kittlar till i klykan på mig. Jag måste nog gå och ta en kall dusch!)
Men det är först när jag ritat klart diagrammen utifrån besöksstatistiken, som jag kan avgöra om "Arthur" är en efterbliven man, eller en truckflata.
Mållgan kunde inte hålla sig från att skriva en limerick om "Arthur". Jag har fått exklusivt tillstånd att publicera den här (men ni får alltså inte kopiera den!)
Arthur på internet
han har det inte lätt
Han är ful och dum
och han rygg är nog krum
den killen har inte många rätt
© Mållgan
Jag fick mig ett ordentligt skratt när Mållgan läste upp sin limerick för mig. Den är så "på pricken". Men så är ju Mållgan en knivskarp kille också!
Idag kan ni, som invigning av lösenordet, ta del av alla handlingar i en rättsprocess jag var inblandad i för en tid sedan. Handlingarna är inskannade i originalskick, och intet är ändrat. Därmed tvingas ni tyvärr ta del av en hel del lögner (som motparten haft mage att vräka ur sig).
Det där med att alla grannarna ville att jag skulle flytta för att jag - som det påstås - störde och trakasserade de andra är t.ex. en ren lögn! Anledningen till att man gick samman och ville ha bort mig var inget annat än ren jalusi beträffande min intelligens, skönhet och mina framgångar.
Men så är det ju med ointelligenta och misslyckade figurer. Man går samman mot den som är bättre, istället för att ta itu med sina egna liv.
Men jag är helt oberörd av detta patetiska och skrattretande. Ja, jag är faktiskt så totalt oberörd att jag skrivit ett dokument omfattande 78.697 ord (jag har kommit på hur man gör när man låter datorn räkna ord - tidigare har jag ju suttit och räknat för hand) om detta.
Har jag förresten berättat att jag skriver kolossalt snabbt när jag sitter vid datorn? Jag skriver med en hastighet som gör att datorn oftast inte hinner med.
Den här uppdateringen har det t.ex. inte tagit längre än 3½ tim. att skriva!
Maila och berätta lite om dig själv om du vill ha lösenordet!
Musik idag:
"Är du vaken Lars" och "Balla Trazan Apansson" med Gullan Bornemark.
Den kvinnan vet verkligen vad feminism är! Det går inte ett taktslag utan att det rycker i min tomma livmoder. Hon måste ha suttit och diskuterat Francos förträfflighet med rödvinsvänstern långt innan Televinken blev av med blöjorna.
Tacka vet jag feminismens ikoner!
Apropå Televinken, så tycker jag att han och Anita gav prov på det ultimata samhället:
Hon styrde den manlige deltagaren via marionette, och det är ju precis så det ska vara!
Det var inte bara Gullan som var före sin tid. Anita var minsann där och sniffade hon också!
Så.
Nu.
Åter till nutid.
I förrgår hade jag en mäklare - med presumtiva köpare! - här, för att sälja den mobila majabajan (jag skall införskaffa ett permanent dass).
Jag har ju ändå ingen användning av det nu när jag skiter i vasken, resonerade jag.
De presumtiva köparna gick ut för att titta på Bajamajan och då... DÅ...!! DÅ GOL GRANNENS TUPP!!!
Nu ska jag stämma mäklaren - och grannen - för detta.
Det är väl klart som korvspad att ingen vill höra en tupp gala när man gör "nummer två". Detta sänkte ju priset till en "gödselstacksnivå", om jag ska uttrycka mig på ett sätt som ni förstår.
Vilken jävla mäklarfirma!
Dessutom har jag skickat in en skrivelse till djurskyddsföreningen, där jag kräver att tuppjävulen skall avlivas.
Ont ska med ont fördrivas.
Så är det!
Som jag skrev i min förra uppdatering, så måste jag framledes tyvärr (åtminstone delvis) lösenordsskydda mina uppdateringar.
Det är lika sorglitg som sant!
FBI, CIA, SVT, och KGB är på mig som blodhundar.
Jag inser att jag - för NASAs fortgående fortlevnad - måste inlemma mig i dessa led.
Jag har gått med på en kompromiss som medger att man loggar in som IOGT-NTO.
Det är bara att du mailar, så har du lösenordet i som i en liten ask (skulle man kunna säga)
Musik idag:
"Var är tummen" och "Nu ska vi gå på tigerjakt" med Mora Träsk.
Det är mångbottnad musik, som träffar på djupet. Mora Träsk har verkligen förmågan att producera musik som talar till varje sinnesstämning.
Jag är ju i själ och hjärta en storstadsböna, och ränderna går som bekant aldrig ur. Jag gör mitt allra bästa för att vara simpel och vanlig här på bonnvischan. Ändå höjs jag till skyarna, och infödingarna ser mig som en ikon. Nu har man bett mig vara konferencier på traktorplöjnings-DM, eftersom det skulle ge "en fläkt av flärd", som man sa.
Jag blev så himla imponerad av att bonden Jansson kunde uttrycka sig så kultiverat, så jag svarade ja av bara farten.
Det skall visst bli en riktig folkfest runt traktorplöjnings-DM med både tombola och "kasta boll i hink". I Petterssons lada skall syföreningen servera kaffe. Skytteföreningen har även bett mig komma till ladan på kvällen, då det vankas logdans.
Det hela är så pittoreskt, men ger mig också förståelse för hur man faktiskt hade det på 1800-talet.
Jag har bestämt mig för att utlysa kvinnofrid på min hemsida. Det innebär i praktiken att inga män får besöka den, med mindre än att de erkänt feminismen som den enda värdiga ismen. När det gäller kvinnor, så är naturligvis bara feminister välkomna även bland dessa (jag tänker nämligen jämlikt, jag!).
Alla andra är idioter.
Jag tänker inte gå in mer på detta nu, men jag vill klargöra att jag via ip-nummer har total kontroll på mina besökare, så det är ingen idé att någon icke-feminist vågar sig hit!
Utifrån vad jag, av varandra oberoende källor, fått mig indikerat, så tvingas jag fr.o.m min nästa uppdatering att lösenordsskydda mina anteckningar. Därtill är jag nödd och tvungen.
Jag inser naturligtvis att jag måste hålla en del öppet, eftersom fancluben med Kjell-Henry i spetsen inte skulle acceptera något annat. Men snaskigheterna serveras först bakom lösenordet.
Tyvärr.
Och det smärtar mig.
Uppriktigt.
Det finns så många idioter på internet!
Om ni vill ha lösenordet, så är det bara att ni mailar.
Nu.
Dags att gå och gnugga snäckan medan jag tänker oanständiga tankar om järnhandlaren.
Mer än så säger jag inte.
Jag vill tacka för allt stöd jag fått via mail, brev, telefonsamtal, fax, röksignaler, tankeöverföring och semaforering under min ofrivilliga frånvaro från nätet. Det är tack vare all den värme som förmedlats via min fanclubs ordförande - Kjell-Henry - som jag nu förmått ta mig upp ur denna bottenlösa svacka.
För det patrask som inte vet vad jag talar om, skall jag nu försöka återge det vidrigt smärtsamma - för att inte säga vämjeliga avskyvärda - jag tvingats genomlida.
Men - carpe diem - notera att jag överlevt allt detta tack vare min oöverträffliga intelligens och mitt bergsfasta psyke!
Vad som slog mitt liv i spillror var följande:
På min brevlåda - en gammal fågelholk uppspikad på väggen till avträdet, alldeles intill luckan innanför vilken tunnan är placerad - har jag häftat fast en lapp med den tydliga texten: INGEN REKLAM, TACK!
Man tror ju att detta skall förstås - och framför allt respekteras! - av alla. Men inte. Återigen gjorde jag misstaget att utgå från mig själv, och inte riktigt tänka på att övriga individer på Tellus är mindre begåvade.
Min styrka blev mitt fall, kan man säga.
Anledningen till min avoga inställning till reklam, är att jag tagit ställning för att rädda Sveriges regnskog. Den är svårt utrotningshotad, och jag kan inte förstå att någon förmår ta i ICA-bladet ens med tång.
Jag har arbetat mycket med denna fråga, och även myntat uttrycket:
- Varför är du trädkramare?
- Därför att jag inte är dum i huvudet!
Min förhoppning är att mitt citat skall sprida sig som en löpeld över världen (men lämna regnskogen ifred, såklart!).
Nåväl.
Torsdagen den 25:e oktober, strax efter att sopbilen varit här, gick jag ut för att hämta min post. Jag väntade en viktig försändelse - Bill Gates skulle buda lite material han ville ha hjälp med - och hade därför lite bråttom. Jag greppade innehållet i fågelholken, och rusade därefter in och satte mig vid skrivbordet.
Jag bläddrade genom posthögen. Det var ett privat brev från Göran Persson, ett vykort från min låtsaskompis Bettan som var nere i Paris för att vattna blommorna i min våning där, ett tiotal inbjudningar från Bindefeldt och... OCH...
ETT REKLAMBLAD FRÅN DET LOKALA KNATTEFOTBOLLSLAGET DÄR MAN INBJÖD TILL BAZAR. Det bifogades även en kupong som berättigade till 3 kronors rabatt på ½ kg kaffe hos Snushandlaren!
Trots min övertydliga - och artiga! - lapp, hade man alltså lagt reklam i min fågelholk!
Jag blev alldeles knäsvag, och mitt liv flimrade förbi som på film.
Trots min gedigna erfarenhet - jag bläddrade i bilderböcker redan på lågstadiet, och lärde mig läsa redan på mellanstadiet - av trycksaker, slog jag i backen av denna deficit på respekt.
Jag har tidigare blivit angripen av skrifter, men detta var den största skändning jag upplevt. Trots min intelligens och skönhet, så blev jag ett offer. Jag frågade mig om felet låg hos mig. Jag sjönk djupare och djupare ner i mörkret. Orkade inte tömma pottan om morgnarna (nu när de där jävla SMHI har skickat hit minusgrader går jag inte ut på hemlighuset nattetid), och bytte inte lakan på 2 månader.
Jag var helt under isen.
Det var först när Kjell-Henry kom med en fruktkaka som livet vände.
Jag snöt mig, och gick ut för att plocka ned fågelholken. I fortsättningen skall all post gå via min sekreterare, och den där Snushandlaren tänker jag då aldrig besöka igen!
Återigen: Tack för allt ert stöd! Utan all er beundran hade jag aldrig förmått ta mig upp över ytan igen!
Så.
Över till något betydligt trevligare.
Härom dagen fick jag ett brev - via min sekreterare, såklart - från Grönköpings veckoblad. Eftersom jag talar rövarspråket flytande (kolla här bara: pop popitopp topp), erbjöd man mig - eller kanske skall jag snarare säga, bad man mig - att bli lektör på nämnda avisa.
Jag avvaktar med att svara dem tills jag tagit ställning till hur jag skall göra med den förfrågan som kommit från Vita huset.
Nu ska jag plocka bort bajs ur Fantas (min sumpråtta) bur. Sedan väntar en fet latte!
Ni som lämnar kommentarer här ska ha en sak väldigt klart för er - Jag skriver ut alla ip-loggar som har med er att göra! Detta en åtgärd av av ren självbevarelsedrivt, ty det kan vara ett mycket viktigt material vid eventuellt kommande rättegångar.
För säkerhets skull har jag redan varit hos polisen och låtit dem göra en minnesanteckning om mina ip-loggar.
Så.
Har jag förresten nämnt att jag är överintelligent?
När jag gick i skolan blev mina betyg högre än möjligt. Jag fick alltså både 6:or och 7:or (och en handfull 8:or) istället för 5:or.
Dock korrigerades detta - på papperet - av SÄPO. De gick in och skrev in siffror som skulle ge ett mer normalt intryck, eftersom de befarade att KGB annars skulle kidnappa mig för att ta min hjärna.
Jag har gjort intelligenstest hos Mensa. Jag vet att jag skrivit om det på en annan sida som jag skrev på tidigare. Att min beskrivning där av testets utförande inte överensstämmer med test andra varit med om när de låtit testa sig hos Mensa, beror enbart på att jag fick göra ett specialtest.
De kunde utifrån min gudomliga skönhet - ty här pratar vi om intelligenta människor - se att deras ordinarie test inte förslog om mina talanger skulle ges rättvisa.
Okej - det här säger jag bara en gång, så det är bäst att du läser väldigt, väldigt noga! Du vet vem du är, så det tänker jag inte gå in på här.
Du är inte önskvärd här, och det är helt obegripligt att du inte fattar det själv! Att du inte har någon självrespekt har framgått mycket tydligt, men nu ber jag dig - en gång för alla - att visa MIG respekt.
Att din intelligens är klent utrustad, det står klart för alla och envar. Men jag hoppas att den är tillräcklig för att du ska förstå mitt tydliga budskap:
Besök inte min sida något mer! Inte en enda gång! Förstått?
Du vill inte veta vad som kommer hända dig om du besöker min sida igen.
Schas!! Schas!!
Så där, ja!
Nu var vi av med den jubelidioten!
Här har det varit fullt upp med grunkor och grejer. I onsdags var bonden här och slammsög. Här är folk så trevliga mot varandra. Man förstår att uppskatta intelligens. Det är inte alls som på nätet. Bara en sån sak som att bonden tog med sig skittunnan från min torrklosett - "Det här kommer få tomaterna att rodna av glädje" som han sa - vittnar om att folk verkligen tänker här. Man använder hjärnan. Skallen. Man är streetsmart. Eller det kanske heter grusvägssmart här.
Annars har jag fullt upp dagarna i ända. Mobilen ringer, personsökaren piper, faxen tjuter, mailen plingar, den stationära telefonen skräller, brevbäraren tutar och kaffepannan visslar. Jag är ju så extremt oumbärlig på tjänsten som jag blev handplockad till. Hela NASA står och faller med mig, och de vill att jag ska flyga över till NY några dagar.
Men jag vet inte. Jag är ganska blasé när det gäller NY. Visserligen har NASA gett mig en våning där - vid Times Square - men jag har ju inte haft tid att inreda den än.
Jag har fullt upp med att fundera på inredningen till den våning de upplåtit åt mig i Stockholm. Den ligger vid Sergels torg. Det är närmare bestämt översta våningen av Kulturhuset som tagits i anspråk.
Jag har ännu inte bestämt hur jag skall inreda den våningen, men jag tror att hemsidans harmoni ska få stå som bas.
Jag fattar inte varför alla människor missförstår mig. Eller jo, det fattar jag ju - det är ju klart som korvspad! Men jag menar, kan de inte visa lite ödmjukhet? Jag ser ju inte ner på alla andra, bara för att de är dumma i huvudet. Varför måste man då se ner på mig för att jag är så otroligt intelligent. Eller är det bara avundsjuka över min gudomliga skönhet?
Jag vet - jag har själv försatt mig i den här situationen. Genom att kommunicera med idioter, så utsätter jag mig för deras missförstånd. Jag inser ju att de inte förstår bättre. Men visst fan är det frustrerande.
Ta t.ex. alla de gånger jag gått med i olika forum på nätet. Folk har utgett sig för att vara intelligenta och tänkande. Eftersom jag tror gott om alla - ty, sån är jag - , så har jag också utgått från det. Men sedan har det visat sig att människor ljuger och sviker. De är idioter precis som alla andra.
Till slut har jag inte sett någon annan utväg än att avregistrera mig. Jag vill inte bli sammankopplad med sådant slödder och pack. Men naturligtvis ger andra en helt annan bild av situationen. De vill ju rädda sitt eget skinn, och det är patetiskt.
- Du är den smartaste och snyggaste människa jag någonsin träffat, sa min låtsaskompis Bettan när hon ringde idag.
- Jamen hur ska jag få alla andra att fatta det, frågade jag.
- Du ska inte försöka få dem att fatta, sa min låtsaskompis Bettan.
- Varför inte, frågade jag.
- Därför att de aldrig kommer att förstå. De är ju dussinidioter allihop, sa min låtsaskompis Bettan.
Och visst är det så!
Min låtsaskompis Bettan är alltid så klok och insiktsfull.
I förrgår kväll kom en okänd kvinna och knackade på min dörr. Jag öppnade inte, men spionerade på henne bakom mina vissna pelargoner. Efter några knackningar utan resultat gick hon sin väg.
För säkerhets skull åkte jag senare och polisanmälde en dräng i grannbyn för händelsen. Ja, inte för att de har något samröre - såvitt jag vet - men någon måste man ju anmäla!
Nu är måttet rågat!
Jag har gett fina vinkar. Jag har gett grova vinkar. Jag har sagt ifrån på skarpen. Ingenting har hjälpt. Idag återstod ingenting annat än att göra en polisanmälan.
Jag åkte in till polisstationen, och hade turen att få prata med en inspektör som var kunnig på området. Det är ju risk - om man får träffa någon som inte har detta som sitt specialområde - att man annars möter en inspektör som helt enkelt inte förstår omfattningen av och allvaret i brottet.
Men tack och lov, så visade det sig att denna inspektör ägnar sig åt biodling på sin fritid. Men nu ska jag inte gå händelserna i förväg, utan ta det från början.
Sedan midsommardagen - någon gång på eftermiddagen vill jag minnas att det var - har de besvärat mig. Jag hade just satt mig till rätta bredvid min prunkade rhododendron för lite eftermiddagsfika. Den feta latten fastnade i halsen när jag såg vad som pågick;
Ett helt bisamhälle hade slagit läger straxt under utomhuslampan - pisselampan, som jag kallar den, eftersom jag tänder den om nätterna när jag har ärende ut till bekvämlighetsinrättningen.
Jag försökte vifta bort flygfäna med hjälp av en doktorsavhandling som jag håller på att skriva, men min avhandling höll inte måttet. Då spände jag ögonen i de små ilskna rackarna, och skrek -Schas! flera gånger. Inte ens det förstod de!
Hela sommaren fortsatte sedan på samma sätt. Jag blev tydligare och tydligare - ty, tydlighet är en av mina främsta egenskaper - i min angelägenhet att få bort kräken. Idag hade vi kommit till den punkt då det inte fanns någon återvändo längre.
Egentligen hade jag gärna sett att vi hade löst detta på ett fredligt sätt. Såsom alla normala kontakter vanligtvis hanteras. Men här handlade det om underbegåvade figurer, och då måste man agera handgripligt för att de ska förstå.
Polisinspektören var mycket förstående, och tog god tid på sig. Han förstod att jag haft en fruktansvärt tuff tid - ty det är psykiskt påfrestande att inte bli lämnad ifred när man så tydligt sagt ifrån - och föreslog att jag kanske borde åka bort och vila upp mig ett tag.
Men det har jag inte tid med, för på onsdag kommer bonden och slammsuger avloppen.
Det där med psykisk påfrestning är en intressant grej.
Jag vet hur det är att ha det jobbigt. När min ökenråtta Sixten vandrade vidare till råtthimmelen våren -99, så hamnade jag i en depression. Jag blev sängliggande - ja, det var som en förkylning. Men efter tre dagar gick jag upp och snöt mig, och så var allt bra igen.
Egentligen hade jag tänkt att den här uppdateringen skulle ha handlat om inredningen av den våning jag fick som tjänstbostad när jag blev handplockad till en kvalificerad datatjänst inom NASA. Men det får bli en annan dag.
Jag blir så full i skratt när jag tänker på alla idioter som inte har något liv, utan tillbringar mycket tid vid datorerna, och på något sätt tror sig "umgås" med likasinnade där. Jag och min låtsaskompis Bettan brukar skratta rått åt dessa sorgliga och torftiga idioter.
Visst tillbringar jag lika mycket tid vid datorn som idioterna gör, men det finns en väsentlig skillnad, ty - och här närmar vi oss pudelns kärna - jag gör det ju för att jag är så otroligt smart!
sic!
En gång var det en pisspelle som påstod att jag - JAG! - tar mig själv på för stort allvar. Jag och min låtsaskompis Bettan skrattade så vi kissade på oss, och så hotade jag förstås med polisanmälan.
Mig bråkar man minsann inte med! Ni skulle bara ana vad som har hänt med de människor som hittills försökt slänga sanningar i ansiktet på mig... Jag vet att åtminstone en av dem inte har slutat skratta än. Antagligen inte de andra heller.
Jag skyr inga medel när jag börjar fäkta vilt omkring mig. Bara så att ni vet...
Inte nog med att jag är högintelligent. Jag är underskönt vacker också. Männen faller som både furor och käglor för min glosögda blick och mitt asymmetriska garnityr. En gång omvände jag t.o.m. en bög!
Jag knullar karlarna när det behagar mig, och ber dem dra åt helvete när andan faller på.
Sån är jag! sic! En stark och självständig kvinna!
Jag tar åt mig av allt som skrivs på nätet. Jag menar, eftersom världen roterar runt mig, så måste ju allt handla om mig. Basal logik!
sic!
Jag är besatt av statistik, och det tillsammans med att jag är så överkvalificerad när det gäller datorer, gör att jag kan utläsa allt om varje enskild människa bakom olika hemsidor.
Utifrån olika ip-nummer gör jag upp diagram, som gör att jag kan fastställa bl.a. skostorlek, politisk åsikt och IQ hos idioten ifråga.
- Du är en riktig kalenderbitare, skrattade min låtsaskompis Bettan när jag ringde henne igår. Och visst är det så, för min låtsaskompis Bettan har alltid rätt.
Nu ska jag nog gå ut och ta mig en man. Jag har haft Mållgan stående stand-by bakom komposthögen hela natten (jag vill ju inte att grannarna ska se att jag har besök av imaginära moatjéer, så föremålen ifråga får snällt stå undangömda tills jag vinkar med lillfingret), så han kanske är lagom mogen nu.
|
